Efter en dramatisk tävling där Felix Rosenqvist kraschade svårt på det 27e varvet lyckades Marcus äntligen ta sin första efterlängtade indyseger. Efter Felix olycka gick Marcus ut som 2a tätt efter Will Power och såg länge ut att få ännu en fin 2a plats i sin meritlista när Romain Grosjean satte bilen i muren och loppet rödflaggades med bara 5 återstående varv. Efter Grosjeans bil bärgats och bilarna som nu stod i depån skulle återstartas vägrade Powers bil att starta och hela fältet vinkades förbi.
Ut på banan fick vi äntligen se Marcus Ericssons röda och vita bil i ledning. Med 4 varv kvar släpptes loppet återigen iväg under grönflagg med Marcus i ledningen tätt följd av Takuma Sato och Renus Veekay. Marcus gjorde en enormt bra start och skapade genast en lucka ner till Sato som kämpade med att hålla Veekay bakom sig men Veekay klämde sig förbi japanen på insidan. Sato som gled ut något på sidan av idealspåret tappade även en placering till Felix teamkamrat Pato O´Ward.
Med 3 varv kvar var fortfarande Marcus i ledning men pressades hårt av Veekay och O´Ward som krigade om en 2a plats. Ute på sista varvet hade Marcus skapat en ledning på dryga sekunden bak till de båda övriga i tättrion och det började mer och mer bli klart att Marcus skulle ta sin 1a seger i indycar. Man kunde nästan se hur Veekay bokstavligen hamrade på overtakeknappen så fort han närmades sig utgångarna på de kvarvarande kurvorna men Marcus gjorde samma sak och lyckades hålla en lucka på 8 tiondelar.
När bilarna gick ut på den bakre rakan av banan drygade Marcus ut ledningen till 1.6 sekunder och segern var ett faktum. En oerhört välförtjänt och efterlängtad seger, inte bara för Marcus utan även för alla hans fans som år efter år tvingats höra att han inte har vad som krävs för att bli något stort.
När och OM jag kommer över glädjeruset kommer artikeln att uppdateras med mer raceinfo, nu ska jag öppna en flaska skumpa och fira hela natten. Marcus har äntligen fått bevisa att han är och förblir en enastående förare bara han får rätt förutsättningar och utrustning. Tack Chip Ganassi för att han fick den möjligheten.
Text: Robban Strandberg
Foto: Indycar.com
