Formula Drift – The streets of Long Beach

I helgen inleddes 2025 års säsong av den amerikanska serien traditionsenligt på gatorna i Long Beach Kalifornien. Årets säsong har fått en liten extra krydda i form av att båda Shanahan bröderna deltar i serien samt 2012 års mästare Daigo Saito återvänder. Och frågan är om James Deane kör en ”drive for five” i år eller om Fredric Aasbö och Chris Forsberg kan tangera Deanes fyra titlar i mästerskapet.

Tävlingen inleddes på fredagen med seriens variant på kval, the seeding bracket. Uppbyggnaden är att de 20 bäst placerade förarna erhåller de 20 bästa platserna. Detta bestäms genom att titta på den föregående deltävlingens resultat. I detta fall baserades topp 20 på resultatet i den sista deltävlingen 2024.

De resterande tolv platserna fylls med förare från seeding bracket. I denna tävling var det tretton förare som ställde upp i seeding bracket och därmed var det en av dessa som inte fick gå vidare till top32, nämligen Federico Sceriffo med sin vackra Fiona, en Ferrari 599 GTB. Formatet i år säkerställer att det inte blir några bye runs i top32, vilket skapar en bättre produkt för publiken.

I seeding bracketen ställdes Jack Shanahan mot Daigo Saito. En match som många såg fram emot. Jack vann denna i sin nybyggda BMW 1-serie då Daigo laddade för hårt i sin lead och kom i kontakt med murarna med sin Nascar-motoriserade Toyota GR86:a. Dock fick båda förarna gå vidare till top32 tackvare seedingplaceringen inför bracketen.

I år får också de förare som vinner battles i denna bracket med sig poäng. För varje vinst ges tre poäng och således skrapar vinnaren i bracketen med sig 12 poäng. I denna deltävling vann Daniel Stuke denna seeding bracket framför Ben Hobson och Andy Hateley.

I top32 vanns många av battlesen av de högre kvalade förarna. Daigo Saito fick se sig utslagen av Aurimas ”Odi” Bakchis från Litauen. Fordföraren Ben Hobson visade sig vara för tuff för norske Simen Olsen att ro på. Simen kör i år i eget team med sin Toyota Supra och inte som förra säsongen då han ingick i Obi Bakchis team.

I top16 sågs många tuffa battles. I matchen mellan Jack Shanahan och Ryan Tuerck behövdes två OMT innan en vinnare kunde utses i form av Ryan. Det fanns många som inte höll med om detta domslut utan ansåg att Jack skulle gått segrande ut alla redan i första omgången.

Broder Conor vann sin battle i top16 men stötte på patrull i top8 då han mötte landsmannen James Deane. James med sitt europeiska team färdigställer nu en RTR Mustang för DMEC. Det ska bli mycket intressant att se denna biltyp på de europeiska banorna under säsongen.

Till slut korades en norsk vinnare i denna deltävling i form av Fredric Aasbö. Detta var första gången han stod på toppen av Long Beach pallen sedan 2020, men denna tävling fick han allt att stämma. Han gav mycket cred till sin nya däckleverantör, samt att han har tränat mycket iskörning i vinter. Finalen mot Deane gick till OMT, där Deane träffade muren i sin lead och hans inbromsning gjorde att Aasbö gled in i honom. Detta misstag dömdes till Deanes nackdel och således fick han stå på andra platsen på pallen. Det blev amerikanskt på tredjeplatsen i form av Adam LZ i sin BMW E36:a. Han slog ut Brandon Sorensen i battlen om tredjeplatsen.

Poängräkningen är ny för året i serien. Man får här tio poäng för varje vunnen battle. Därav kan man skrapa ihop 50 poäng i top32. Intressant är att titta på plats fem i tabellen, där Daniel Stuke återfinns. Han vann en battle i top32, men blev utslagen i top16. Dock fick han med sig tolv poäng från The Seeding Bracket. Helt klart en intressant utveckling i tävlingen.

Bäst placerade rookie blev Jack Shanahan. Att kalla honom för rookie är kanske lite skämsartat i driftingsammanhang, men i och med att han gör sin första säsong i FD så placeras han i denna kategori.

Nästa deltävling körs på Michelin Raceway Road Atlanta den 8-10:onde maj. Detta blir första deltävlingen för PRO-Spec serien.

Text: Mattias Laago
Foto: Formula D Media Department, Larry Chen