Det här med att vara nybörjare på saker och ting har aldrig riktigt varit min grej. Jag gillar att ha koll, och att vara bra på saker, samtidigt som jag är fullt medveten om att det är EXTREMT sällsynt att vara bäst på något man gör för första gången.
Som till exempel folkrace. Mycket kan sägas om min första tävlingshelg som folkraceförare – men att jag var bäst, det är inte en av de sakerna.
Hur är det då att vara ny på en folkracetävling? Jadu, det är förvirrande, stressigt, lite lätt kaosartat, nervöst och riktigt riktigt roligt! Skillnaden mellan att vara ”pit crew” (det vill säga den som sköter mat, barn och diverse springjobb) och att vara förare är ändå ganska stor. Helt plötsligt var det inte bara sambons heatnummer och startspår att hålla koll på, nu hade jag även mina egna! Och det var första när heatlistan för omgång nummer ett publicerades som nervositeten satte in på allvar.
Jag och sambon delade bil. En välanvänd Volvo 240-kaross med Raptor Annelie-däck och en B23 med dubbla dellorto-45:or. Riktigt rolig bil att köra! Jag hade provkört en gång på banan hemmavid innan vi åkte till tävlingen, men det var också första och enda gången jag kört tidigare. Så att komma till en helt ny bana med en förhållandevis okänd bil var ändå en spännande upplevelse.
Men körningen då? Ja, första omgången var väl ingenting att skryta med. Fem bilar stod på startlinjen, och jag var femma i mål, helt odramatiskt och ospännande. Men jag var hyggligt okej med att vara sist i mål – jag tog mig runt! Ingen snurr, ingen krock, ingen rullning. Men två poäng fick jag ändå med mig.
Andra omgången däremot – här hände det grejer! Ja, en väldigt kort stund i alla fall. Jag var nämligen först i starten! Något som förmodligen förvånade precis ALLA, men mest av allt mig själv, som började se mig om efter bilarna bredvid mig och som började slå av på farten för att jag förväntade mig att det var en tjuvstart! Det var det alltså inte, det var en klockren start, men nybörjaren i mig ställde alltså till det, och lagom till alternativspåret så var jag återigen sist. Men tack vare en tillfällig avkörning från en konkurrent så kom jag faktiskt inte sist i mål! Två nya poäng rätt ner i fickan, tackar!
Dagens tredje omgång vill jag inte prata om. Varken jag, sambon eller depåkamraterna förstod vad som hände. Jag körde så dåligt att sambon trodde att det var fel på bilen. Men för att förtydliga – det var inget fel på bilen, det vara bara jag som körde som 98-åriga tant Berta. 1p, men ingen stolthet i den poängen!
Helgens sista omgång kördes på söndagsförmiddagen. Sambon var ute strax efter 9 för att tanka och starta igång bilen, men till våran förvåning så ville den verkligen inte starta. Efter en hel del felsökande hittade han äntligen felet, knappt 10 minuter innan första start – det var tändspolen som hade gått sönder. Ett snabbt byte av den och sedan var bilen alive and kicking igen. Väl på startplattan var jag återigen ganska med i starten, var tredje bil i första böj men fick sedan sladd – min första stoppsladd. Men jag klarade sandfållan och kunde köra vidare. Det blev ingen placering värd namnet här heller, men jag lyckades köra ikapp sista bil och var absolut inte skitsist i mål, bara sist tätt efter femman. Så jag var nöjd!
Så. Hur sammanfattar man då den här helgen? Vad är bra för framtida folkrace-åkare att veta? Här kommer tre snabba tips:
- Om du inte redan varit på en folkracetävling – åk och titta! Häng med i depån om den är öppen för besökare, och om du har möjlighet – var gärna med som ”mekaniker” (praktikant) till någon förare du känner och följ tävlingen från den tävlandes synvinkel.
- Ha gärna en mekaniker till bilen och en till dig själv. Med andra ord – någon som hjälper dig skruva om det behövs, och någon som ser till att du själv får i dig näring och som kan springa och kolla startuppställning och heatindelningar.
- Var sak på sin plats. Håll koll på grejerna så att de är där de ska vara när det är dags att köra till lineup-en. Att springa omkring som en yr höna och leta ena handsken eller hjälmen 2 minuter innan start kan knäcka den bäste!
Sist men inte minst: Sambons helg då? Jo, han körde in ungefär samma poängskörd som jag gjorde. Efter en hel del oflyt med påkörningar grusade hans chanser på final, så han fick 2p i både första och andra, och 1p i tredje. Hans fjärde omgång resulterade i en påkörning även där, så han tvingades bryta. Alltså slutade han på total fem poäng och jag på sex poäng! Whoho, min första tävling och jag fick fler poäng än sambon! (Något som säkerligen inte kommer hända igen, så jag njuter så länge det varar 😉 ) Bilen blev vi av med på anbuden, sju bud låg på bilen, varav ett var vårt eget. Istället hade vi lagt två bud (av totalt sju) på en SAAB 99’a, och den vann vi faktiskt så nästa tävling ska vi prova framhjulsdrivet.
Wish me luck!
Text: Erika Näsberg
Foto: Håkan Larsson, Mitt Foto Husum / Erika Näsberg, privat
