Linköpings hemmason Johan Andersson är en duktig förare inom drifting, något som han har visat många gånger under sina år. Nu var han på startlinjen som wildcard i SM finalen på Saab Arena i Linköping.
Jag skulle vilja sticka ut hakan och ge Johan namnet Mr Consistent. Han har visat gång på gång en enorm jämnhet, där Johan konsekvent har kört tufft, men samtidigt smidigt också och sparat på chassi och motor. Under ett antal år där vi har fått se Johan så har de varit få gånger då teamet kring Johan har fått jobba hårt med reparationer under tävlingarna.
Vi tog kontakt med Johan Andersson för att kolla av lite efter den makalöst häftiga SM finalen som Gatebil Swedish Drift Championship anordnade på Saab Arena.
Tankar/känslor inför tävlingen?
“Inför tävlingen kände jag en rätt stor press, som jag själv hade skapat. Hemmaplan, final i SM och jag hade dåligt med sätestid i år. Jag ville verkligen prestera då jag visste att många vänner och familj skulle vara på plats. Sen för min egen skull, pressen att min nivå på körningen hade tappats.”
Gjorde ni något med bilen innan?
“Veckorna innan tävlingen fick vi till dom sista grejerna på min bil för att den skulle vara 100% i kondition. Nu till i år har vi nog höjt effekten med ett par hundra hästkrafter så bilen beter sig lite annorlunda än tidigare år.”
Fick du någon chans att testa av bilen inför helgen?
“Jag fick en shakedown helgen innan tävlingen på Japdays, men den körningen blev helt på blött underlag så det blev inte rättvist att träna in sig på bilen på det eventet. Men hur som helst så visste jag ändå att bilens känsla sitter i ryggmärgen på mig så det skulle gå bra oavsett.”
Hur gick tankarna efter kvalet på fredagen?
“Efter min första kvalrunda så kände jag mig rätt säker, men en lätt touch i väggen vid initieringen fick vi ändå 84 poäng, vilket vi kände oss ganska nöjda med. Andra kvalrundan bestämde vi oss för att ta i lite ytterligare, det resulterade i en bättre runda och poängen blev 92 på det åket. Kvalade in som 4:a. Då var det bara att förbereda sig inför en stenhård top 32. Jag visste att alla förarna som krigat sig igenom en hel serie skulle vara vassa.”
Ta oss genom dina heat under stegen:
“Redan i top 32 fick vi kriga rejält, vi tog oss vidare till top 16 där vi fick möta Tony Averstedt. Killen som slog ut mig i Gatebil Drift Series 2020 på Mantorp. Så jag visste att det skulle behövas 100% av mig för att gå vidare. Efter två stycken One More Times och blandade små, små misstag av oss båda drog jag det längsta strået och gick vidare.
Top 8 gick smidigare, fortfarande tufft men vi gick vidare direkt där ifrån. I top 4 fick vi möta serie 2:an, Mikael Johansson. Körningarna blev bara hårdare och hårdare, efter en one more time gick vi vidare till final! I finalen fick vi möta Joakim Andersson, väldigt duktig kille som jag aldrig kört mot tidigare, så allt kunde hända. Lika så där, efter en one more time tog vi hem segern till slut!
Joakims bil la tyvärr av plötsligt i sista rundan, vilket är ett sätt man inte alls vill vinna en final på. Men en vinst är en vinst. Helt obeskrivligt hur jag och mitt team, som inte har kört en deltävling på över ett år kan lyckas prestera såhär bra. Jag är galet stolt över hela mitt team som ser till att jag kan fokusera på körningen och inget annat! Precis som det ska vara.”
Planer med bilen den närmaste tiden?
“Bilen tog lite stryk i tävlingen, betong runt hela banan skapar rätt mycket arbete om man får köra så pass mycket som vi fick. Så lite massage bak på bilen behövs just nu. Men inget större att oroa sig för. Annars fungerar bilen prickfritt just nu.”
Har du några tankar eller planer inför nästa säsong?
“Planerna runt nästa år är väldigt lösa än så länge. Vi ska prata om det nu framöver i teamet.”
Vilket bästa minne tar du med dig från tävlingen?
“Bästa minnet från tävlingen, kramarna av grabbarna i teamet efter finalen. Efter allt hårt slit i garaget som grabbarna har lagt ner är det skönt att få ge dom bevis på att hårt jobb lönar sig.”
Vill avsluta med att jag vill tacka mina sponsorer, familj och vänner. Utan allt stöd jag fick under helgen av folk som kom förbi tältet och hejade hade jag aldrig tagit mig hela vägen.
Text: Henrik Andersson
Foto: Göran Röjhagen
