Det råder ingen tvekan om att far och son-kombinationen Bryan och Colton Herta är ett vinnande koncept. “Jag älskar att jag hade min pappa på radion och jag älskar att jag nu har lika många segrar som han har” sa Herta efter målgång.
Efter att ha varit inblandad i kraschen på första varvet i Alabama, kom Colton Herta tillbaka på bästa sätt genom att från pole leda 97 av 100 körda varv till seger i Firestone Grand Prix i St. Petersburg. Josef Newgarden, som orsakade kraschen i första loppet, slutade på en andra plats med teamkompisen Simon Pagenaud, som avslutade en fantastisk helg, på en tredjeplats.
Herta ledde fältet från start och behöll topplaceringen efter första kurvan, som med St. Petersburgs mått mätt, måste räknas som ganska olycksfri där enbart Sebastien Bourdais hade en mindre kontakt med Simon Pagenaud som resulterade i en kosmetiskt skadad front.
Nästan omedelbart öppnade Herta en betryggande lucka ner till andraplatsen Jack Harvey som på varv 8 hade ökat till närmare 2 sekunder. De fyra bästa (Herta, Harvey, Newgarden och Pagenaud) grupperade sig från resten av det tätt packade fältet under första halvan av loppet och lyckades öka luckan ner till resten.
På det 16e varvet låste Jimmie Johnson hjulen och gick av i sista kurvan där han blev stående med motorn igång och försökte desperat hitta backen utan resultat. Något förvånande så blev det ingen omedelbar gulflagg och några team utnyttjade situationen genom att dyka in i depån för sitt första stopp innan säkerhetsbilen kom ut på banan. En av det som för en gångs skulle hade tur med depåstoppet var Felix Rosenqvist följd av bla Will Power, Romain Grosjean och Scott McLaughlin.
När loppet återigen startade på varv 22 lyckades alla även denna gång ta sig igenom kurva 1 utan större bekymmer, en kurva där vi genom åren fått se allt från vingar, däck och ibland hela bilen flyga genom luften när alla vill vara förts ut ur högerböjen. Varvet efter däremot bjöd Takuma Sato på en störtdykning, i kamp om 12e plats, innanför James Hinchcliffe som medförde att Hinchcliffes vänstra framhjul punkterades och han hamnade, efter ett ofrånkomligt depåstopp, ett varv efter ledaren.
Medans Herta drog ifrån resten av fältet började den 2a placerade Jack Harveys röda däck ge upp och han passerades snabbt på varv 31 av Newgarden som körde på det hårdare svarta däcken. Harvey försökte hålla sig kvar på tredjeplatsen men tvingades kort därefter gå in för däckbyte och tappade en rad värdefulla placeringar.
Genom att stanna ute till varv 36 kunde Simon Pagenaud ta sig förbi Jack Harvey till tredjeplatsen. Alexander Rossi, som gick i depå på samma varv som Pagenaud hade däremot mindre tur. Efter att ha arbetat sig upp till topp 10 hade Rossi en sammanstötning med Graham Rahal i kurva 4. Rahal dök in i sidan på Rossi som resulterade i en punktering för Rossi. En punktering som i sin tur medförde att båda bilarna gick av i efterföljande kurva. Rossi som startade från en 11e plats slutade som 21a.
Härifrån gick loppets andra del med lätthet för Herta som skaffade en lucka på över 6.5 sekunder ner till Newgarden. Efter sitt sista depåstopp på varv 64 Kunde Herta öka sin ledning ner till Newgarden som tvingades köra sista delen av loppet på de mjuka däcken eftersom han, fram tills nu, inte använt dessa tidigare. Efter att den kvarvarande gruppen gjort sina depåstopp återgick de båda till sina tidigare placeringar.
Med 27 varv kvar av loppet var det återigen dags för Jimmy Johnson att orsaka en gulflaggssituation efter att ha snurrat men lyckats undvika att sätta bilen i muren. Den 7-faldige Nascarmästaren slutade på en 22a plats i loppet, något han får antas vara nöjd med med tanke på hans ganska medelmåttiga prestation.
Gulflaggan utraderade helt Hertas, nästan 10 sekunder, långa ledning när fältet återigen samlades bakom säkerhetsbilen, en säkerhetsbil som i år tydligen hade tankats ordentligt efter förra årets fadäs där den fick slut på bränsle och i sin tur skapade en ännu längre gulflaggsituaton.
När det återigen blev grönflagg med bara 24 varv kvar höll Herta ledningen in i första kurvan. Precis som han började känna sig trygg kom ännu en gulflaggssituation när Ed Jones körde in i James Hinchcliffe och sedan blev påkörd av bakomvarande Patricio O’Ward. Alla inblandade kunde fortsätta loppet där Jones slutade på en 20e plats och Hinchcliffe på en 17e. O’Ward som startade på en 6e plats hade en problemfylld helg där han kämpade med att hitta farten och hade problem med laddtrycket, han slutade på en besviken 19e plats.
Med bara 17 varv kvar fick Newgarden en chans att göra ett försök in i 1a kurvan men utan framgång. Herta kunde helt ostört glida in mot mål i ett lopp där han lett alla varv utom 3. Newgarden behöll sin andraplats och Pagenaud, i sin för helgen guldfärgade Penske knep en tredjeplats.
Jack Harvey lyckades hålla Scott Dixon bakom sig och behöll en för teamet mycket bra fjärdeplats. Dixon som, tack vare en blandning av bra depåstrategi och Rossis olycka, lyckades ta sig upp från botten av topp-10 till en 5e plats. Sato som trots störtdykningen på Hinchcliffe körde upp sig från en 15plats till en sjätte.
Svenskarna då?
Marcus Ericsson som kämpat sig genom fältet efter ett dåligt kval slutade med sin tredje top-10 placering i karriären på en 7e plats. På Twitter skriver teamet att dom gjorde några ändringar under kvalet som fick bilen att kännas bättre, speciellt på dom röda mjukare däcken, något Marcus även bekräftade via radion vid upprepade tillfällen under loppets gång. “Jag gjorde ett par bra omkörningar, vi lyckades i depåstoppen både med själva stoppet men även med strategin. Det var en bra insats från alla i teamet och vi får vara nöjda med en sjundeplats med tanke på förutsättningarna vi hade.” Säger Marcus.
Felix Rosenqvist som kämpade med bilen både i kvalet och under loppet, hade allt från över till understyrt och problem med fäste på ut ur kurvorna, körde upp sig från en 17e plats till en 12e. ”Vi avslutade precis ett långt lopp på St. Pete. Det var helt okej men inte något fantastiskt. Vi hade några framsteg med justeringarna på bilen efter kvalet men inget som direkt fick oss att få ett övertag. Vi gjorde det vi kunde och höll jämna steg med bilarna runt oss men på en bana som St. Pete måste man ha det lilla extra för att lyckas ta sig förbi konkurrenterna. Det kändes bra att kunna fullfölja ett lopp efter missödet på Barber och vi har fått med oss mängder med bra data inför dubbeln i Texas nästa vecka.” säger Felix.
Text: Robban Strandberg
Foto: Chris Owens, Chris Jones/Indycar.com
